20 april 2012
Jag tror att folk generellt är lite för fega. För nöjda med sin trygghet och för rädda för att riskera den. Jag har alltid varit en sån som tar problemen när de kommer, och med den inställningen tenderar saker och ting att oftast lösa sig. När jag reste jorden runt, jobbade säsong på en bar i Thailand och levde på en strand så fick jag ofta höra av folk hemma att jag hade sån tur som kunde göra sånt.
”Lyckos dej som bara kan åka iväg.”
Vännerna menade att de själva inte kunde göra något sådant på grund av jobb, boende och räkningar. Men jag sade faktiskt upp mig från en fast tjänst på Bonnier Tidskrifter för att åka iväg på äventyr. Jag hade en lägenhet som jag hyrde ut, och jag jobbade extra under lång tid för att spara ihop pengar för att täcka kostnader som fanns kvar hemma medan jag var borta. Jag var inte mer lyckligt lottad än någon annan men jag resonerar som så man ibland måste chansa lite för att leva. Mina äventyr ledde till massor med positiva erfarenheter, fantastiska minnen och framförallt att jag träffade mannen i mitt liv, som jag idag 8 år senare är gift och har barn med.
På samma sätt som det var självklart för mig att kasta mig ut i det okända då så var det självklart för mig att nu nyligen säga upp mig från en annan fast tjänst för att ta konsultuppdraget som Project Manager Brand and Communication på Scandic Hotels genom Hammer & Hanborg. 4,5 månader med eventuell förlängning var vad som annonserades och eftersom jobbet i sig lät som en rolig utmaning så bestämde jag mig för att chansa.
”Lyckos dej som kan göra något sånt!”
Vännerna menade att de själva inte kunde göra något sådant på grund av familj, boende och räkningar. Två dagar efter att jag började på Scandic så tog jag ledigt för att åka till mäklaren och få nycklarna till vår första bostadsrätt. Och tre dagar efter det gick flytten till vårt nya dubbelt så stora och tre gånger så dyra hem. Med en dotter på knappt ett år skulle vissa kanske tycka att det var oansvarigt att inte säkra upp ekonomin med ett fast jobb i det läget.
Men å andra sidan så måste man chansa ibland. Efter en och en halv månad blev jag erbjuden förlängning med 8 månader. Och jobbet i sig är fantastiskt! Jag jobbar med små och stora projekt på huvudkontoret i ett växande och välmående företag. Jag är omgiven av kompetenta och trevliga människor och har förmånen att jobba med en rolig produkt. Jag känner mig aldrig som en utomstående konsult och utöver att jag månadsrapporterar till HH så är det heller ingen skillnad på mig och de andra. Däremot så får jag gå på dubbelt så många mingel och middagar eftersom jag blir inbjuden av både arbetsgivare och uppdragsgivare!
Vad händer efter årsskiftet då? Vem vet? Men jag är inte orolig. Saker och ting tenderar att lösa sig om man tar saker som de kommer.
Carina arbetar som Project Manager Brand and Communication på Scandic Hotels.
