Voff voff!

Min dotter.

Det bästa jag någonsin gjort!

Fotograf: Anna Forsman www.annasbilder.se

London baby

Japp, det blev så! Jag och bebben åker till London imorgon! Sackaseat lånad och vällingpulvret nerpackat. Jag ska nog kika lite på en och annan London with babies-guide men mest ska vi bara strosa och hänga, min tiomånaderstjej och jag!

Vinterflunsa

Att vara magsjuk är ju ingen höjdare. Att hela familjen åker på det var för mig en ny erfarenhet… Värst av allt är att lilltjejen ligger ett dygn framför oss så hon har varit pigg och leksugen medan både jag och maken velat dra täcket över huvudet och dö en stund hela dagen. Jag har just lyckats peta i mig ett glas avslagen cola och en skiva formfranska. Nu, dra täcket över huvet och dö en stund och hoppas på återställda krafter imorgon.

En mycket mycket liten värld.

Idag var vi på Öppna Förskolan i Engelbrektskyrkans regi. Engelbrektskyrkan ligger på Östermalm. En mamma tyckte det var nåt väldigt märkligt med att vi rest hela vägen från Södermalm för att gå på öppna förskolan. Hallå, 11 minuter med tuben från Hornstull! Sen berättade samma mamma att det var första gången hon ”var iväg såhär” med sin tiomånadersson, han brukar annars bara få leka hemma i lägenheten. Snacka om att ha en världsbild som skiljer sig från min.

Dansartröjan på!

Fin tröja i dubbel bemärkelse

Dagens fynd i storlek 74 inhandlades på H&M. Kolla fina tröjan! 79:50 kostade den och då går 25% av kosingen till Unicef. Som hittat!

Om att göra saker för sitt barn.

Innan sommaren var hon så liten. Hon sov väldigt mycket mellan vakenstunderna och det kändes som att den stimulans som hon fick av mamma, pappa, sång, gosedjur och bad var tillräckligt. Det funkade toppen att gå på stan och fika och luncha med folk, Sonja tittade sig storögt omkring och sov om vartannat. Nu såhär på andra sidan sommaren så har hon blivit så stor. Inte längre bebis utan ett litet barn. Det är fantastiskt att se hur hon tar sig an världen med nyfikenhet och glädje. Hur en brödsmula, en kloss eller snöret på en tröja kan sysselsätta ivriga sinnen ibland en kort stund ibland en evighet. Men framförallt så är det underbart att se vilken glädje hon får av att vi gör saker för hennes skull. Hur vi träffar mammorna och bebisarna som föddes ungefär samtidigt i närheten av oss, hur barnen leker, iakttar varandra, reagerar på varandras läten, vill peta på varandra och äta på varandras glittermockasiner. Det är ljuvligt att varje vecka se hur Sonja glädjs och utvecklas när vi går på sångstund, hur hon dansar och låter och skrattar om vartannat. Idag ska vi testa bebisgudstjänst för alla sinnen och imorgon blir det babysalsa. Nästa vecka börjar vi på babysim. Jag är så glad att vi bor i Stockholm där utbudet är så stort. Jag är så glad att vi kan göra allt det här för Sonja, att vi har råd och möjlighet att låta henne upptäcka världen på hennes nivå. Älskade barn!

Kräm de la kräm?

Jag har alltid varit en sucker för dyra hudkrämer. Jag smusslar lite med det för egentligen så skäms jag när jag drar kortet och crème de la crème-transaktionen görs från mitt konto och de digitala sedlarna prasslar ner i damen med vita rockens elektroniska kassavalv. Egentligen är det ju makens pengar också. Med delad ekonomi så är ju tanken just så. Han betalar för mina tamponger och jag för hans årsavgift till Svenska Innebandyligan. Typ. Men undrar om han när han friade anade att jag brukar frossa i lyxiga Lancôme-produkter och sen kasta kvittot?

Så när jag fyllde år häromsistens så tänkte jag va lite schysst och önska mej en ny nattcrème (nattkräm ser inte lika fräscht ut i skrift), jag menar, han åker ju ändå på att betala för den nu när vår delade ekonomi dessutom består av mestadels hans lön eftersom jag för tillfället tar ut typ en föräldrapenningsdag var fjortonde sekel.
Maken: – Vad ska det va för kräm?
Jag: – Ja alltså jag använder ju gärna Lancômes Primordiale Nuit med förebyggande…
Maken: – Prevaddå?
Jag: – Eh alltså, ja den står i badrumsskåpet. Men alltså… (funderar lite och bestämmer mig för att vara ännu mer duktig)… Åhléns har en egen oliv-serie och jag har inte prövat den men… Ja den duger säkert. Jag menar, vi måste ju spara lite pengar nu när jag är föräldraledig och så…

Jag fick Oliv-seriens nattkräm. Notera, kräm och inte crème. Burken är helt lätt och plastig och har inte alls den där lyxiga tyngden som min andra. Den är jätteplastig. Och så är krämen odryg. Liksom försvinner nästan i handflatan innan jag hunnit smörja den i ansiktet. Och så luktar den jättekonstigt. Inte alls som min Lancôme.

Jag har ändrat mig. Jag kan äta nudlar i en vecka men jag VILLHAMINACRÈMER! Par-ce que je le veux bien.

Hon delar mina dagar.